linavkarlsson

Helgen har passerat, min sista helg i Cali och den har varit helt underbar :)

I fredags var jag på en hike och lunch med en av mina favoritmammor Jennifer och sedan rullade dagen på som vanligt med kidsens aktiviteter. Senare blev det en väldigt lugn och mysig kväll, jag och Fanny åkte till Mollie där vi köpte en sallad och lite fredagsmys ;) Man måste ju passa på då man har huset för sig själv i några timmar ;) Vi kikade på film och sedan blev det sängen när ögonen inte orkade hållas öppna längre. 

Lördagen börjades med ett löppass runt Phoenix Lake, sedan åkte vi till Michaels där vi köpt fondant till chokladkakan som vi skulle baka till min avskedsmiddag. Jag, Fanny, Camilla och Angelica åkte hem till oss där jag hoppade in i duschen medan tjejerna började jobba på kakan, och fin blev den, och god som fasen var den också. Vi bakade även en äppelpaj och Jennifer tog med en Cheesecake "Chocolate chip cookie dough", min favorit :) hur söt får man vara. 

 

Min avskedsmiddag var så himla fin och jag älskade den. Alla mina mammor var här med deras barn, mina barn som jag kallar dom;) min familjs kusiner och släktingar kom hit, Dawn, Mark, Michael och Olivia kom :) Min LCC Mia var här, Nicole's kompis Mary och hennes pappa kom förbi. Självklart var Camilla, Angelica och Javi på plats. Det var minst 20pers här och alla var bara så himla underbara. Det var verkligen allt jag hade önskat mig, att få spendera en dag med alla dessa underbara människor en sista gång innan jag åker hem. Självklart vart det massa tårar också, Charlie samlade alla runt det stora middagsbordet då han ville ha ett litet "moment" med mig och återblicka på mina 2år då folk fick nämna några av sina favoritminnen som inkluderade mig :) hur söt får man vara, så många fina ord, det kändes som min egna begravning och jag ville bara gråta. Det var vackert och jag älskar er alla. Tack för att ni kom på min middag, ni har gjort mina 2år i Cali till de mest underabra åren.

Alla dessa fina kort, och presenter, jag vill bara gråta. Det vart många tårar från olika håll och fler kommer det bli innan jag sätter min stjärt på flyget på torsdag. Jag har verkligen haft den bästa upplevelsen någonsin tänkbar som au pair. Jag är så himla lycklig över vart livet har tagit mig.

 

Efter massa massa kramar som jag inte ville skulle ta slut,

lämnade alla mina mina hjärtan då kvällen blev sen. Då drog man på sig kläningen och vi gjorde oss redo för en sista danskväll i San Francisco. Vessel var givet och vi dansade så det bara smällde om det. Verkligen en kanonkväll. Tack tack tack, tusen gånger om.

 

Efter att vi åkt med en taxi hem, som färdades i 20miles/h på en 30väg, som stannade vid alla rödlysen även om dom var gröna, körde igenom stopp-skyltar utan att stanna och körde mitt i vägen på en tvåfilig väg med en fil åt var riktning så ska man väll vara glad att man kom hem helskinnad. Det som tog priset var ju när vi kommit hela vägen hem och jag ska betala chauffören, då Angelica säger -har han somnat? hahahah, man dör ju av skratt, då har han nästan somnat i förarsätet vid ratten, OKEJ!!!Drive safe.

Då bilresan hem tog minst en timma, så var jag inte i säng fören kl 05.00 på morgonen. Min väckarklocka ringde 3h senare vig 08.00 då jag drog på mig träningskläderna för att gå på en sista hike med Bill :)

Vi klättrade uppför denna creekbed. Bara klättrandet i sig tog 1,5h, sedan sprang vi och promenareda i 1h. Totalt var vi ute i 2,5h och denna hike är verkligen så himla skoj, och inte nog med det så är det en väldigt bra workout ;)

 

vid 12.30 var jag hemma, alla tjejerna sov över här i vårt hus, och låg fortfarande i sängen när jag kom hem. Vi alla tor tur och duschade och sedan vart den en sen frukost/lunch/brunch/tidig middag på cheesecake. Soppa och sallad, gött. Sedan åkte vi hem, för att ta en powernap samtidigt som vi kikade på film. Vid 6pm var vi på "pizzalina" för att äta middag tillsammans med hela Ross au pair crew + Javi ;) Lite froyo på det och sen var man redo för sängen. 

 

Jag har fortfarande kort jag måste skriva och dela ut innan torsdag och jag kommer behöva packa om mina 300 väskor så jag har en någorlunda koll på vart jag har alla mina saker. 

Förhoppningsvis hinner jag uppdatera en gång till innan det bär av mot Sverige och min David. Men vet vet, kanske är detta mitt sista Cali-inlägg, jag ska göra mitt bästa för att uppdatera igen.

Kärlek till er alla underabra människor där ute. I love you.

 

bilder kommer senare då det inte verkar funger att ladda upp för tillfället.

Hang loose. Mahalo

 

xoxo